sveriges vinster i eurovision

Hur många gånger har sverige vunnit Eurovision?

Sveriges framgång i Eurovision Song Contest är en del av landets kulturarv. Frågan ”Hur många gånger har Sverige vunnit Eurovision?” är en av de vanligaste när tävlingen närmar sig – och svaret är imponerande.

Med sju segrar ligger Sverige i topp tillsammans med Irland, men det är den svenska kontinuiteten som skiljer oss åt. Medan Irlands senaste seger kom 1996 har Sverige vunnit under fyra decennier, från 1970-talet till 2020-talet. En del av förklaringen ligger i Melodifestivalen, där formatet andra chansen länge var en kritisk del av urvalsprocessen.

Den första svenska segern kom 1974 med ABBA, och sedan dess har landet etablerat sig som en musikindustrins kraftcentral. Varje vinst har inte bara gett en trofé utan också påverkat hur svensk musik uppfattas globalt. Att hålla sig relevant i en tävling som genomgått radikala förändringar – från orkestrar till hologram och TikTok-inspirerad scenografi – kräver mer än tur. Det kräver system!

Svensk Eurovision-historia i siffror

Sverige har vunnit Eurovision sju gånger: 1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015 och 2023. Det placerar landet på delad förstaplats med Irland, men med en avgörande skillnad: Sverige har vunnit under betydligt fler decennier. Medan Irlands segrar koncentrerades mellan 1970 och 1996, sträcker sig Sveriges framgångar från ABBA:s genombrott till Loreens historiska dubbelvinst 2023.

Statistiskt sett har Sverige enastående resultat bortom segrarna. Landet har hamnat bland de fem bästa 26 gånger, varav 13 gånger sedan år 2000. Det innebär att nästan varannan svensk bidrag under 2000-talet har nått toppfem. En sådan konsistens är unik i tävlingens historia. Inte heller har Sverige någonsin kommit sist i en final, en streak som sträcker sig tillbaka till 197.

Från ABBA till Loreen – alla svenska vinnare

ABBA:s Waterloo 1974 var startskottet. Låten, som kombinerade glamrock med musikteater, fick 24 poäng av en maximalt 40 möjliga under det dåvarande systemet. Segern banade väg för en global karriär, men det tog ett decennium innan nästa svenska seger. 1984 tog Herreys hem guldet med Diggi-Loo Diggi-Ley, en låt som lekte med 80-talets fascination för skor med guldsken.

1991 blev Carola Häggkvist den tredje svenska vinnaren med Fångad av en stormvind. Hon vann efter en dramatisk omröstning där Sverige och Frankrike slutade på exakt samma poäng. Ett omröstningssystem baserat på antal 12-poängare gav Sverige företräde. 1999 kom den fjärde segern via Charlotte Nilssons Take Me to Your Heaven, den första svenska vinnarlåten helt på engelska.

2000-talet blev decenniet då Sverige perfektionerade sin Eurovision-formel. Loreens Euphoria (2012) och Måns Zelmerlöws Heroes (2015) kombinerade minimalistisk pop med visuellt innovativa framträdanden. Loreens comeback 2023 med Tattoo gjorde henne till första artisten sedan Johnny Logan (Irland) att vinna två gånger.

Sammanfattningsvis

  1. 1974: ABBAs Waterloo markerade Sveriges första vinst och revolutionerade Eurovision med sin blandning av pop och teatralitet136. Låten blev en global hit och fick ABBA till internationell stjärnstatus.
  2. 1984: The Herreys Diggi-Loo Diggi-Ley kombinerade catchy melodier med nyckfull iscensättning och säkrade Sveriges andra seger.
  3. 1991: Carolas Fångad av en stormvind vann i ett dramatiskt tie-break mot Frankrike och lyfte fram Sveriges förmåga att leverera kraftfulla sångprestationer.
  4. 1999: Charlotte Nilssons Take Me to Your Heaven utnyttjade de nyligen avslappnade språkreglerna och blev Sveriges första engelskspråkiga win.
  5. 2012 och 2023: Loreens Euphoria and Tattoo gjorde henne till den första kvinnliga tvåfaldiga vinnaren och den andra artisten totalt som uppnådde denna bedrift.
  6. 2015: Måns Zelmerlöws Heroes blandade nyskapande animation med ett modernt popljud, och fick Sveriges sjätte seger.

Melodifestivalen – maskineriet bakom framgångarna

Melodifestivalens roll kan inte överskattas. Tävlingen, som funnits sedan 1959, fungerar som en laboratorium för att testa bidrag inför en internationell publik. Formatet har genomgått många förändringar – andra chansen introducerades 2002 som ett sätt att ge fler bidrag en möjlighet, men kritik om fördelar till vissa artister ledde till att det byttes ut mot semifinal och senare finalkval.

Processen är hård. Varje år deltar cirka 28 bidrag, men bara 12 tar sig till finalen. Inför 2025 har SVT skärpt reglerna ytterligare.